Arne.
Kategori: Allmänt
Jag måste erkänna och skrika ut.
: JAG ÄLSKAR ARNE. OCH JAG KOMMER SAKNA ARNE NÅGOT ENORMT NÄR HAN FLYTTAR TILL FLORIDA!!
"screw'em, screw'em all!"
Kategori: Allmänt
Känner att nu skiter jag i allt, nu låter jag det bara rinna av mig.
Händer det så händer det, jag ska leva mitt liv, och inte låta han påverka mig som jag faktiskt sa INTE skulle hända i början. så nu räcker det.
Baby when it's love, if it's not rough it isn't fun.
Nej nu ska jag njuta av att kolla på Parenthood och äta glass.'
BTW, resan till Florida är bokad! oh yeah. 27 December I am out of here!
frustration.
Kategori: Allmänt
1 år på samma ställe och man ses fortfarande som en jävla "prao" och folk kan inte ens namn.
i och för sig är det inte de viktiga personerna som behandlar mig så,
men nog är det frustrerande alltid.
ex 1, folk/kunder tror inte jag kan någonting utan vill hellre prata med till exempel henke eller dessi,
sedan svarar de exakt samma sak som jag precis sagt till idioten i telefonen. joy!
ex 2, om något ska göras/fixas i returen går folk/kollegor(!) hellre till Mats, trots att jag jobbat läääängre.
men jag är ju "bara" chefens dotter, tjej, 21, liten. KUL!
>
ex 3, folk ska alltid "rätta" till det jag gör, komma med åsikter som att det jag gör inte duger och att jag gör fel.
JAG GÖR SOM JAG BLEV LÄRD 2006 DITT JÄVLA PUCKO!
Sen att alla ska påpeka att jag inte jobbar, att jag har raster hela tiden. (vilket inte är sant, de säger det för att jävlas med mig och de vet att jag blir irriterad) Det är inte okej! Är det rätt sätt att få en att känna sig uppskattad? nej jag tror inte det nej.
Inte nog med den frustrationen på jobbet, så kommer den där jävla Daniel in i bilden också.
Ja, jag citerar frickin' Miley Cyrus.
"I could honestly say you've been on my mind since I woke up today"
frågor.
Kategori: Allmänt
nu när mitt kontrakt på mitt nuvarande jobb går ut kommer alla frågor som jag stängt ute i ett år nu.
Vad ska jag göra? När ska jag flytta? hur ska jag ha råd? Vad ska jag bli när jag blir stor?
När ska jag söka in på högskola? När måste jag ta tag i matten?
Hur ska jag klara mig själv? när ska jag bli vuxen och skärpa mig? NÄR SKA JAG HA SVAR PÅ DESSA FRÅGOR?
Inte nog med det börjar jag dessutom ifrågasätta denna "relation" med Daniel.
Vill jag ha det såhär?
Hur ska det bli när jag väl skaffar riktig pojkvän? Kommer det fortsätta då? Kommer mina känslor för Daniel finnas kvar? Vill jag ens ha honom?
och varför ställer jag ens dessa frågor?
Vem fan är jag att ha såna frågor? Vem fan är jag att ens vara i denna situation? Vem fan är jag att ens tro att jag har något att säga om det? Vem fan är jag?
Helvete.
mardröm.
Kategori: Allmänt
igår hände det som jag alltid fruktat.
jag har varit nära några gånger, men lyckats undvika det.
Jag körde på ett rådjur så att det flög förbi bilen.
Jag och Erika satt i bilen påväg hem, klockan var runt 21-tiden, vi lyssnade
på Kelly Clarkson - Low och partade loss. EN SEKUND kollade jag undan,
sedan helt plötsligt såg jag rådjuret komma utflygande från skogskanten.
Foten tryckte ner bromspedalen i panik, jag skriker, erika skriker.
Jag känner hur jag träffar med en riktig jävla smäll och ser hur det vrider sig i luften
förbi bilen och ner i diket.
Händerna för munnen, ögonen fylls med tårar och jag kan inte andas.
Erika försöker lugna ner mig, går ur bilen för att stoppa Ellinor som kommer
efter oss på sin fyrhjuling. Jag sitter kvar i bilen. sätter på varningslamporna.
Fortfarande darrig, tårarna rinner, hulkandet kommer.
Jag ringer mamma, hon svarar.
Det enda jag säger är "MAMMA, jag har kört på ett rådjur!!" gråten tilltar något enormt.
Mamma blir jätteorolig och frågar vart, jag förklarar.
Hon säger då "Pappa ringer Kenta! Pappa ringer Kenta!"
(Kenta är vår granne som är jägare)
Jag lyckas till slut ta mig ur bilen för att försöka leta rätt på det.
Jag fruktar synen av ett kravlande rådjur i diket, som vi senare måste ta ihjäl.
Vi letar. I diket, på åkern, vägkanten.. det är borta!
Slutsatsen efter att pappa kommit är att det tog bara på baken på rådjuret, och det har nog ett rejält
blåmärke men det har sprungit iväg.
Benen orkar knappt hålla mig uppe.. jag darrar och gråter och kan knappt gå på en åker
där jag letar efter ett rådjur JAG har kört på. En av mina värsta mardrömmar.
