ohdisco

Jag saknade hemmet, jag saknade folk.. visst, det gjorde jag.

-

men genast när jag kom hem så förändrades mitt humör, mitt temperament ändrades direkt.

Jag vill inte vara kvar. Jag vill bort. Igen. Jag vill något annat.

Sprudlande jag är borta. Kvar är bara skalet och en ledsen och nedstämd Carolina.

Nedstämd för att hon känner sig alltid ensam. Utanför. Ouppskattad.

-

Jag vet inte vad jag vill, det jag vet är att jag vill bort, jag vill skapa mitt eget äventyr.

Inte jobba på ett ställe där jag bara ses som Chefens Dotter.

Leva på mamma och pappa. Jag vill kunna något. Jag vill vara bra på något.

Just nu är jag inte det, jag vet inte vad jag är bra på eller vad jag skulle kunna vara bra på.

Har dessutom börjat vela angående mitt val att plugga till Ambulansförare, IGEN.

Jag hittar alltid något som är "mitt destiny" men sedan ändrar jag mig, hela tiden.

Och det finns inget som jag är uppenbart bra på. inget.

-

Åter hemma, åter alla frågor, åter må dåligt och inte se ljuset i tunneln.

Jag är nere i ett svart hål och vet inte hur jag ska ta mig upp.

Snälla äventyr, finns du?